Efter examinationen åkte jag till min kurs i svenska2. Ulla och Paula gratulerade mig och var tvungna att tala om för föreläsaren Magnus Fernberg att jag klarat min examination. Jag var lite stolt men samtidigt var det lite pinsamt.
När jag kom hem så var Lars hos oss, Bellas gudfar. Han hade med sig en underbar bukett med blommor till mig.
Jag blev uppvaktad från flera olika håll, men den som jag hade hoppats mest på missade detta helt. Jag fick inte ens ett grattis från min pappa och det sved. Trodde inte att jag skulle bry mig, men det gjorde verkligen ont. Jag måste nog lära mig att bli lite mer känslokall och inte ta vid mig, men det är svårt när man är den sorten som gärna visar vad man tycker och tänker. Jag måste snart lära mig att hantera de känslorna och bara njuta av att ha tagit två examina på 12 dagar, har en kvar den 17 december sen blir det lunch i kommunhuset och till slut ett efterlängtat jullov.
Kram på dig min vän och oro dig inte för mina känslor som hoppar upp och ner. Man blir väl lite extra blödig med åldern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar